Hej på er!

Det är med blandade känslor som jag skriver det här inlägget, det är nämligen det sista. Jag är nu inne på slutskedet av mitt projektarbete, vilket är den främsta anledningen till varför jag idag slagit mig ner framför datorn och skriver detta.
Jag vill egentligen bara tacka alla underbara människor som troget följt min blogg under de senaste 7 månaderna. När jag började med mitt projekt så hade jag en tanke om att några få skulle gå in och läsa på bloggen, men jag har verkligen blivit överraskad. Som mest har jag haft 87 sidvisningar (detta var under tiden som vi var nere i Tanzania), och besökarsiffrorna har legat mellan 20-30st i vissa perioder, och när jag inte varit så aktiv har det dock varit sämre. Men det som jag tycker är roligast är att det inte har varit en enda dag då INGEN inte har varit in på bloggen, och det känns jätteroligt.  

Min önskan var att jag skulle försöka publicera omkring 2 inlägg i veckan, men jag fick ganska snabbt ändra den visionen. Jag har helt enkelt inte haft den tiden. Skolan tar alldeles för mycket tid och samtidigt vill man ta del av vad livet har att erbjuda, men jag har gjort mitt bästa och försökt att skriva så mycket som möjligt. Trotts att det under vissa perioder har känts väldigt jobbigt att skriva så har det ändå varit väldigt roligt, och jag är nöjd med det jag åstadkommit.

Jag hoppas att ni fått ut något av den här bloggen, vad det än kan vara som tex att få ta del av resan, samhällsprogrammet etc. Jag vill att ni ska veta att bloggen inte kommer att försvinna, utan den kommer alltid finnas kvar. En av anledningarna till det är att vår resa till Tanzania aldrig ska blekna utan att vi i klassen ska ha tillfälle att få gå in och läsa om vad vi genomförde tillsammans. Vilket jag tycker är en väldigt fin tanke. Och kanske är det så att någon annan en dag ”tar över” bloggen, kanske inte just denna. Men jag tycker att ni ändå kan gå in och kolla till min blogg ifall att någon annan bloggadress läggs upp här, kanske är det någon som vill fortsätta i denna ”anda”.

Jag vill återigen tacka er alla, att ni har varit in på bloggen och ibland gett respons har betytt väldigt mycket för mig. Det är Ni som gett mig styrka att fortsätta.
Ta hand om er, och glöm inte bort denna avslutade blogg.
Tack!


Den sista bilden får bli på min klass, för att ni betyder så otroligt mycket.